tisdag 24 januari 2012

Igen.

Jag glömde fälla ner störtbågen på babyskyddet.

Ingen medalj för bästa mamma idag heller.

söndag 22 januari 2012

Gråt

När Felix var ett dygn gammal var har ledsen för första gången. Jag satt i sängen på BB med honom i mina armar och strök honom över huvudet. Min första reaktion var att TRÖSTA, men sedan tänkte jag efter. Lilla vännen, så ont det måste göra i lungorna när han för första gången fyller dem till bredden med luft. Som att gå ut en riktigt kall vinternatt och dra ett par rejäla halsbloss av luften, tänkte jag mig. Det kan ju få vem som helst att gråta. Så jag lät honom gråta. Höll honom nära mig, berättade för honom att jag älskar honom, finns nära honom för att hjälpa honom med det jag kan, och lovade honom att det är okej att gråta man mår bra av det. Sådär satt vi en stund där på sängen, sedan gick det över det där som var obehagligt. Han suckade och zoomade in mig med blicken.

Sedan dess har han inte varit ledsen särskilt många gånger. Han blir det om blöjan är jätteblöt, och i synnerhet om kläderna också blivit blöta. Han blir det om han blir lämnad i bilen en stund och det blir helt mörkt. Och när han är riktigt hungrig. Ett tag strulade han lite med amningen. Han höll på att dra och slita i bröstet om han fick det innan han var riktigt hungrig, så för att skona mig själv lät jag inte honom äta förrän han var riktigt hungrig. Allt under devisen "man ska inte slita i det bröst som föder en". Det fungerade bra, men han hann ju bli ledsen ett par gånger.

Jag tror att människan behöver vara ledsen och gråta. Det är vår kropps sätt att hantera motgång, kroppslig och själslig. Vi måste lära oss att hantera det för att bli hela människor. Därför vill jag inte lägga fokuset på att Felix ska sluta gråta, utan på att jag finns hos honom och att han måste hantera det som besvärar honom. Vid ett tillfälle har jag lagt honom vid bröstet för att ge tröst, det var när jag orsakat honom smärta genom att riva* av hans naglar. Annars finns bröstet för honom när allt känns lite bättre igen, och i det närmaste precis när han vill i övrigt.


*Jag fick ett jättebra tips om att kleta in naglarna med Vaselin, då blir de mjuka så att man kan riva av dem. På så sätt slipper knipsare, fil eller sax. Det kräver lite teknik, har jag märkt, men det fungerar mycket bra när jag får till det.