Min unge, snart tre år gammal, har fått för sig att han är en bebis. En liten bebis som behöver sitta i knäet och bli matat. Ibland. Andra stunder är han en stor kille som hjälper till med allsköns grejer och kan resonera om saker.
Jag har bemött hans uttryck om att han är en bebis med att han är MIN BEBIS och kramat honom extra hårt och länge. Andra vuxna i vår närhet vill gärna tala emot honom, berätta för honom att han är stor och att han inte alls är någon liten bebis. En dag frågade jag honom om varför han vill vara en bebis. Han har visserligen ett rikt språk, men han kunde inte riktigt sätta ord på det. Jag frågade om det är jobbigt att bli stor, om han ibland fortfarande vill vara liten. Ja, svarade han, jag vill vara liten ibland och stor ibland. Så det har han fått vara.
På förskolan har de sagt åt honom att han inte är en bebis. Han är ju en stor kille, har de sagt. Och det är han ju. Men idag när vi gick från bilen till förskolan så bad han mig att prata med dem där om att han ska få vara en bebis där också. När vi kom innanför dörrarna kom en personal förbi och vi pratade lite, sedan gick hon. Felix blev sur, på mig, för att jag inte sagt det där om att vara en bebis. Så vi gick fram till hans favoritfröken och berättade just detta. "Felix säger att han är en bebis, och att det betyder att han vill vara liten en stund, och att man kan byta mellan att vara stor och liten lite som man känner för." Men att det inte innebär att man får bete sig hur man vill.
Självklart, svarade hon, självklart ska du få vara liten. Vad bra att du berättar vad du behöver!
Han såg så stolt ut, stolt över att ha uttryckt sina behov och stolt över att de blev tagna på allvar. Han kastade sig i hennes famn och kramade henne hårt. Sedan sade han hejdå till mig och började leka.
Jag är så stolt. Stolt över mig själv som lyssnar på mitt barns behov. Stolt över honom som tar sina behov på allvar. Stolt över att jag gett honom verktyg att uttrycka sina behov. Stolt över att han vågar och vill vara liten i en värld där jakten på att bli stor har största prioritet. Stolt över honom, från topp till tå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar