Felix har börjat leta upp tummen och nästan lyckats sutta på den, han suttar på tummens knoge. Det är första gången han visar någon form av sugbehov utöver amningen.
Under veckorna som gått har många personer vi mött uttryckt att "nu är det väl dags att börja med napp?". En del försöker hjälpa honom att stoppa in tummen i munnen, andra menar att tummen är djävulens påfund och att napp är bättre. Jag har faktiskt inte en aning, så jag freestylar lite i frågan.
Jag har fått nappar i de där reklamboxarna man får när man är gravid. Jag har kokat dem och de är redo för användning. När han sög på knogen för någon natt sedan hade jag nappen till hands nästa natt. När han började suga stoppade jag in nappen i munnen på honom så att han skulle suga tag om den. Men så fan heller, tyckte Felix, och spottade ut den. Jag försökte en gång till, men då klöktes han istället och så avslutade jag försöken (för denna gång) med att hålla den framför honom så att han skulle hitta den själv.
Han vill inte ha nappen nu. Vissa barn vill inte ha napp, andra barn börja med napp när de slutar amma, vissa vill ha tummen. Det är helt enkelt inte jag som bestämmer i frågan.
Egentligen tycker jag att det enklaste vore om han varken ville ha tumme eller napp. Inget att vänja sig av med i framtiden. Men om sugbehovet finns, så kan jag inte sätta mig över det. Och det är trots allt omöjligt att han ska ha tutte i munnen hela tiden.
Något säger mig att den här frågan kommer vara återkommande den närmaste tiden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar